Rätta mig om jag har fel men är det inte ett alldeles för stort fokus på ökad produktion och ekonomisk tillväxt medan det nästan inte alls fokuseras på sånt som hushållning och s k nerväxt.

Utanför den politiska och mediala huvudfåran finns en diskussion om nerväxt som en strategi för hållbar utveckling. Utgångspunkten är att det inte är möjligt (och kanske inte heller önskvärt) att bibehålla en ekonomisk tillväxt inom de begränsningar som ekosystemen sätter upp. Och därför bör samhället istället inrikta sig på en rättvis omställning till en ekonomi som ryms inom ekosystemens begränsningar även om det innebär att BNP är konstant eller minskande. Nerväxt utesluter dock inte teknisk utveckling, digitalisering och effektiviseringar, men leder heller inte till ökad produktion mätt som BNP. I stället kan uppnådda produktivitetsökningar användas för att exempelvis minska arbetstiden eller bidra till andra välfärdsförbättringar.

Jag upplever det som att fokuseringen på produktions- och tillväxtökningar totalt dominerar rapporteringen om och diskussionerna kring den gröna industriomställningen i norra Sverige. Ibland känns det nästan som om vi som bor här uppe mentalt sitter fast i en gammal kultur av stordriftssatsningar och omfattande exploateringar av våra naturresurser som gör oss blinda för andra möjligheter till utveckling och välfärd. Och jag undrar ibland om det alls går att nå en uppsatt position inom politik och näringsliv med en annan och mer hushållningsinriktad syn på utveckling.

Om inte de som styr regionens utveckling vågar ifrågasätta och tänka nytt är nog risken stor att vi fortsätter upprepa gamla misstag och att natur och människor får betala ett högt pris för detta.