Jag funderar en hel del på dagens journalistik och varför den blivit som den blivit. Varför granskande och uppföljande journalistik blivit något ovanligt, ja rent av något exklusivt som redaktionerna bara vill, orkar eller har råd att ägna sig åt vid enstaka tillfällen. Just granskning och uppföljning bör väl ses som journalistikens huvuduppdrag? Inte minst granskning och uppföljning av makten, d v s personer och organisationer med positioner och pengar för att kunna påverka utvecklingen åt ett för dem önskvärt håll.

Istället tycks redaktionerna numera föredra underhållande, speglande och kommenterande journalistik, utan att nämnvärt fördjupa sig i bakomliggande orsaker. Kanske för att den journalistiken, om den alls ska kallas journalistik, är kostnadseffektiv (läs billig).

Jag har också hört från personer med insyn i den nuvarande journalistiken att det räknas en hel del klick inom redaktionsledningarna. Inslag och artiklar som ger upphov till många klick i sociala medier och kommentarsfält lyfts fram som framgångar.

Minns själv från min tid som journalist, under slutet av 1980- och större delen av 1990-talet, att tidningen jag jobbade på fick massor av positiva omdömen när vi t ex besökt en konståkningsuppvisning med barn och presenterade ett helt uppslag med gulliga konståkningsbilder dagen efter. De som hörde av sig var främst föräldrar och släktingar till barnen som fanns med på bilderna samt inbitna konståkningsentusiaster. Och nog förstår jag att den typen av händelser behöver uppmärksammas, men inte handlar det särskilt mycket om journalistik.

Det är så mycket som behöver granskas och följas upp journalistiskt idag. Samhället, vårt gemensamma samhälle, är utsatt för stora hot såsom klimatförändringar, ekosystemförluster, attacker mot demokratin, växande klyftor, försämrad välfärd, krigshot m m. Hot som inte låter sig förklaras utan ordentliga granskningar och uppföljningar av oberoende och kunniga journalister.

Läget är helt enkelt alldeles för allvarligt för att redaktionerna ska tillåtas sitta och räkna klick och likt sportjournalistiken sätta sig vid sidan om och kommentera det hela rappt och garvframkallande som om allt bara är ett underhållande spel. Om inte journalistiken förändras till det bättre ser det onekligen mörkt ut för demokratin och den hållbara utvecklingen.