Jag vet att de på flera sätt råder dystra tider med fruktansvärda krig, eskalerande globala miljöhot och organiserade attacker mot demokratin och människovärdet. Läget för mänskligheten och vår värld är med andra ord ytterst allvarligt. Trots detta vill jag lyfta frågan om lekfullhetens betydelse för vårt arbetsliv och i förlängningen vårt arbete med att rädda världen och skapa bättre livsbetingelser för kommande generationer världen över.

För min erfarenhet är att lekfullheten på något sätt är kreativitetens källa, och den hjälper oss att inte ta oss själva på så himla stort allvar. Jag tror att vi måste bejaka och släppa lös leken i vår vardag och vårt arbetsliv för att vi ska orka ta itu med utmaningarna vi har framför oss.

Under lång tid fokuserade forskningen om lekfullhet på barn. Men numera intresserar sig psykologer och forskare även för vikten av lekfullhet i det vuxna livet. Det sägs t ex att lekfulla personer gillar skämt, ordlekar, improvisation och utmaningar och att de deltar i en större mångfald av situationer än de flesta andra och dessutom är bra på att skapa omgivningar som andra trivs med.

Lekfullhet beskrivs bl a som ett val att ge sig hän i aktiviteter som om de vore lekar även när de inte är det. Att tillåta sig att vara spontan, att prova saker, utan att bry sig så mycket om hur det ser ut och utan att på förhand veta vad det kan leda till. En slutsats är att det nog är bra att vara lekfull i alla yrken, men att utrymmet för det givetvis varierar. Det passar sig inte att vara lekfull i alla sammanhang.

Lek och lekfullhet sägs t ex främja goda karaktärsdrag som närvaro, spontanitet, prestigelöshet och kreativitet. Och det ger personer möjlighet att säga och göra saker som inte behöver passa in i ens sociala identitet, för det var ju bara en lek. Just detta gör att personer kan tänka och agera friare. Det blir möjligt att testa saker de annars inte skulle ha gjort.

På energikontoret Nenet fanns det en stor portion lekfullhet under de viktiga uppbyggnadsåren under slutet av 1990-talet och inledningen av 2000-talet. Vi som jobbade där då etablerade en daglig programpunkt som vi kallade KS, Kreativ Stund, vilket inte ska förväxlas med kommunernas kommunstyrelser. KS sammanföll alltid med morgonkaffet och då var ordet helt fritt och allt från personliga problem och tillkortakommanden i livet till galna utvecklingsidéer dryftades.

Cirka en gång i veckan hade vi KS(r) då vi laddade en extra full kaffekanna och lät våra koffeinhöga hjärnor gå på högvarv ett tag. Så här i efterhand kan det konstateras att våra bästa idéer till projekt och samarbeten föddes under våra KS- och KS(r)-möten, vilka faktiskt blev lite kända bland landets övriga energikontor.

I dag framhålls flera olika skäl till varför det är klokt att släppa in lekfullheten i arbetslivet. Några av dem är:

Lek gör oss mer positiva

Med ökad lekfullhet på arbetsplatsen följer ofta mer humor och skratt, vilket i sin tur visat sig ha en positiv effekt på teamets prestation.

Lek gör oss mer kreativa

Lekfullhet har visat sig vara en viktig pusselbit för en organisation som vill skapa ett innovativt och kreativt arbetsklimat. Ett lekfullt sinne har en stark påverkan på det kreativa tänkandet under gruppaktiviteter och möten, bl a eftersom det uppmanar till öppenhet, motivation och samarbete som i slutändan gynnar ett kreativt arbetsklimat.

Lek minskar stressen

Lekfulla vuxna upplever ofta mindre stress i livet och uppvisar bättre förmåga att hantera problem än andra. Lekfulla individer känner nödvändigtvis inte färre stressfaktorer, men de ser däremot saker på ett annat sätt vilket kan leda till att de inte känner lika hög stress.

En viktig och övergripande slutsats är att lekens motsats inte är arbete, utan att det är depression.