Jag tillhör de som känner stor oro för demokratins utveckling, eller snarare avveckling, i världen. Och jag har märkt att jag långt ifrån är ensam om den oron.

Jag tror att min oro främst hänger ihop med det faktum att jag inte förstår hur attackerna mot demokratin från olika håll och intressen ska besvaras och bekämpas.

Och så råkar jag av en händelse se ett inslag i TV4 Nyhetsmorgon (25/11) där författaren och forskaren Inga Strümke intervjuas om hoten med AI. Inslaget hittas ca 01:50:00 in i programmet, för den som själv vill ta sig en titt.

Inga Strümke säger mycket klokt i inslaget, varav en del klokheter klippts bort i det klipp som lagts ut på TV4 Play. (Det är därför bättre att gå till länken med hela Nyhetsmorgon Lördag och börja titta ca en timma och 50 minuter in i programmet.)

Hon säger bl a att hon för närvarande inte känner någon oro för att AI, eller maskinerna som hon ibland kallar dem, ska ta över världen. Hon anser heller inte att s k superintelligens är ett stort problem just nu, även om den kan bli det i framtiden. Den oro hon känner handlar främst om hur AI, eller kanske främst dess användning, hotar demokratin. Detta eftersom våra samhällen inte verkar klara av att hantera användningen och spridningen av falska nyheter, desinformation m m. Vilket bl a lett till en ökad polarisering i samhället eftersom människor inte längre har en gemensam verklighetsbeskrivning att utgå ifrån.

Inga Strümke oroar sig alltså för den här utvecklingen, men ser den också som en möjlighet för mediahusen och deras journalister. De kan ta på sig rollen som pålitliga aktörer där människor kan känna sig trygga med att de får riktig information. Hon beskriver det som att mediahusen kan bli förvaltare av tillit.

Men, hon menar att journalistiken i så fall måste förändras och lämna sin jakt efter sensationer och klickbeten.

Enligt Inga Strümke har journalistiken en mycket viktig roll för att värna demokratin. Och den slutsatsen delar jag till hundra procent. Trovärdig och seriös journalistik är ett av demokratins skarpaste verktyg när den förvaltas och tas på allvar. Men jag tror också att något måste hända med förutsättningarna för att bedriva trovärdig och seriös journalistik, eftersom den kräver såväl ekonomiska resurser som kompetens. Något som utarmats en längre tid och som riskerar att utarmas och smalna av ännu mer med det nya mediastödet som införs 2024.

Vi tycks alltså ha en utveckling åt fel håll för ett av samhällets viktigaste verktyg för demokratins förstärkning och överlevnad, vilket i så fall innebär att mediahusen och journalistiken missar den möjlighet att bli förvaltare av tillit som Inga Strümke föreslår.