Funderingar och poesi om sånt som är hållbart, sånt som borde vara det, sånt som är lite småkul och sånt som mest bara är frustrerande. (Det är fritt att sprida länkar till bloggen och inläggen med angivande av källa.)
Om jag ramlar
sträcker någon ut
en hjälpande hand
till mig då?
Om jag sörjer
sätter någon sig nära
och delar min sorg
ett tag då?
Om jag är förtvivlad
och rädd
kommer någon att
trösta mig då?
Om jag är gammal
och trött
finns där någon
som tar hand
om mig då?
Om jag dör
kommer någon
att minnas mig
med värme då?
Om vi alla är medresenärer
på resan till evigheten
kan vi inte vara lite mer rädda
om varandra då?
Din feedback är min drivkraft. Om du har något att säga om detta inlägg eller något annat ämne, tveka inte att kontakta mig via kontaktformuläret eller kommentarsfältet nedan. Jag ser fram emot att få höra från dig!
Vägen som bär 
Lämna en kommentar