Intresset för stadsodling och gröna städer växer världen över. De globala klimatförändringarna, befolkningstillväxten och urbaniseringen ökar helt enkelt behovet av alternativa och hållbara lösningar för att producera mat i en tid när städerna blivit och fortfarande blir allt mindre självförsörjande.

En gång i tiden kunde den omgivande landsbygden förse staden med det mesta som behövdes för att trygga försörjningen av livsmedel. I dag är det inte så, vilket är problematiskt ut flera aspekter, inte minst med tanke på livsmedelsförsörjningen vid kriser.

Med satsningar på stadsodlingar och ökad lokal livsmedelsförsörjning generellt ökar möjligheten att använda olika resurser som idag ses som avfall och skickas iväg utan att dess cirkulära nytta tagits till vara. Jag läste nyligen att IVL startat ett stort projekt i Sverige med fokus på hur stadsodlingar kan bli mer cirkulära genom att de kopplas ihop med andra flöden som finns i städerna. Utgångspunkten är att det går att trygga och effektivisera matproduktionen genom att hitta synergier med andra urbana system och restströmmar, som exempelvis avfall, restmaterial och energi, vilka kan används för att producera mat i städer.

Bland drivkrafterna bakom utvecklingen nämns:

• Ökat hållbarhetsfokus bland konsumenter
• Klimatförändringar, vilka ställer krav på mer motståndskraftiga livsmedelssystem
• Ökat fokus på självförsörjning.

Jag tycker att den här utvecklingen är otroligt glädjande och ser framför mig hur människor i och kring städerna kommer att engageras i odling och produktion av mat, hur växthus och utomhusodlingar av olika slag tillsammans med plantering av träd och skötsel av ängar kommer att skapa mer livfulla, grönskande och hållbara städer. Och så en viktig sak – det kommer sannolikt att bidra till renare stadsluft eftersom vi inte vill äta mat från råvaror som tagits fram i smutsiga miljöer.