Är jag kall
undviker jag känslor
lever jag
bakom skyddande murar
jag själv byggt upp
Jag som känner mig
så skyddslös
öppen
för nya angrepp
märkt av hundratals sår
som aldrig läker
smärtsamt medveten
om mina många brister
Kan jag ha förstört
för andra
när jag kämpat
för att få livet
att fungera
något så när
Jag som bara försöker
hålla ihop
hitta balansen
för att inte ramla ner
i hål
av bottenlös förtvivlan


Lämna en kommentar