Upp
som en sol
oövervinnerlig
i ensamt majestät
på en molnfri himmel
oförberedd
på dimman
som oväntat
driver in
suddar ut
alla konturer
döljer
stötestenen
som orsakar fallet
ner
genom lagren
av uppblåst
självbelåtenhet
tills allt
som återstår
är
en självbild
platt
som en
pannkaka


Lämna en kommentar