Vi som bor här i norr är, liksom naturen och landskapet, starkt påverkade av regionens storskaliga industrier och verksamheter. De har liksom smugit sig in i våra medvetanden och fått oss att se på oss själva och våra möjligheter med basindustrins, storskogsbrukets och vattenkraftägarnas ögon.

Vi är på något vis inte tillräckliga i oss själva. Vi anses behöva hjälp att tänka, satsa och exploatera av de som sitter på de tunga plånböckerna och nätverken. Vi tros behöva hjälp av andra som bättre än vi själva vet vad som är bäst för oss och vår by, bostadsort, kommun eller region.

Ett problem med att ha blivit pensionär, som jag är numera, är att en inte har lika bra koll på vad som händer runt om i vår region som tidigare, vilka initiativ som numera tas av kommuner och övriga lokala intressenter. Så därför är det möjligt att jag har fel när jag hävdar att här saknas det verkligen vetenskapligt förankrade hållbarhetsråd som bidrar till utvecklingen. Hållbarhetsråd som står fria från de intressen som vanligtvis styr utvecklingen i norr. Hållbarhetsråd där forskare tillsammans med andra intressenter och representanter regionalt och lokalt aktivt bidrar till en omställning bort från fortsatt rovdrift och miljöförstörelse till en långsiktigt hållbar utveckling med trygg och säker försörjning av, och tillgång till, livsmedel, energi, kultur, service, bostäder, utbildning, vård, infrastruktur m m.

Målet för hållbarhetsrådens arbete ska givetvis vara att kommande generationer i norr ska ha minst lika bra, och helst bättre, förutsättningar att kunna leva trygga och bra liv i harmoni med medmänniskor och natur som vi haft.

Jag har jobbat med miljö-, energi- och hållbarhetsfrågor i nordligaste Sverige hela mitt vuxna liv, bl a som miljö- och samhällsreporter och som utredare och projektledare. Under dessa år har jag träffat många människor med stort kunnande och driv i olika hållbarhetsfrågor. Människor som haft kunskapen och förmågan att göra skillnad på riktigt.

Men så här i efterhand ser jag att de flesta initiativen som tagits av dessa eldsjälar inte hållit i längden. Att aktiviteterna och verksamheterna som startats till slut avstannat på grund av att eldsjälarnas ork tagit slut och/eller att de saknat ett långsiktigt stöd och förtroende från samhällets övriga aktörer.

Och det är det som jag hoppas att vetenskapligt förankrade hållbarhetsråd ska kunna råda bot på. Så inte lokala eldsjälar inom hållbar utveckling gång på gång bränner ut sig på grund av att de tvingas kämpa alldeles för mycket på egen hand.

Ska vi som bor och verkar här uppe någonsin lyckas få till en hållbar utveckling som inte dikteras av basindustrin, storskogsbruket, vattenkraftägarna och övriga tunga och väletablerade intressen behövs det motvikter till de traditionella beslutsvägarna, kompletterande organ och nätverk som kan driva på och lyfta det småskaliga men livsviktiga hållbarhetsarbetet som annars aldrig kommer att ges chansen att blomma upp på riktigt.