Vänner i norr – vi har ett problem. Och jag tänker inte linda in det utan säga det rakt ut. Kreativiteten och nytänkandet har, liksom arbetet för den verkliga hållbarheten, alldeles för liten plats i utvecklingen av vår region. Samtidigt råder det brist på förnyelse av personer och idéer inom de beslutande organen och nätverken. Samma personer, som ingår i ungefär samma nätverk, har haft greppet om utvecklingen alldeles för länge, medan de som sannolikt skulle ha kunnat bidra med nya och välbehövliga tankar och idéer aldrig riktigt bjudits in.

Att tro att morgondagens hållbara lösningar i stort som smått ska initieras och formas av de politiker, byråkrater och förvaltare som idag är verksamma inom våra myndigheter och övriga regionala och lokala instanser är blåögt. Det kommer inte att ske.

Här kommer ett litet tips. Om du t ex är aktiv politiker eller arbetar som byråkrat eller förvaltare här i norr samt har gjort så i många år och trivs med det kan du nog utgå från att du sannolikt inte ingår i de mest kreativas och nytänkandes skara. Men du kan vara väldigt viktig ändå, t ex genom att inse din egen begränsning och istället försöka öppna dörrar och underlätta utvecklingsarbetet för andra mer entreprenöriella och nydanande krafter. Och det är som sagt väldigt viktigt eftersom många av regionens kreativa och driftiga eldsjälar, ja de finns verkligen, idag löper stor risk att bränna ut sig när de ska försöka få igenom och genomföra sina idéer. I brist på stöd och förståelse tvingas de göra allt jobb på egen hand och samtidigt banka på diverse dörrar som aldrig öppnas för dem.

I personlig utveckling är det viktigt att kunna se och vara införstådd i sina egna förmågor och möjligheter men kanske ännu viktigare är att inse de egna begränsningarna. Det är lätt hänt att självbilden i denna narcissistiska tid byggs på falska underlag, så att vi i våra egna ögon verkar ha större förmågor och bättre möjligheter än vi i verkligheten har samtidigt som vi blundar för eller är omedvetna om våra brister och svagheter.

Utvecklingen av morgondagens hållbara lösningar kräver förändrade syn- och arbetssätt. För att nå dit behöver dörrarna och fönstren till sammanträdesrummen och de beslutande organen ställas upp på vid gavel så att nytt syre kan tränga in.

Ska vi hitta nya och hållbara vägar framåt kan vi inte vara låsta vid gamla lösningar och vägval. Landets nordligaste län är inte som andra län.  Att bara köra copy paste på lösningar från andra regioner fungerar sällan bra. Den stora geografiska ytan tillsammans med den relativt glesa befolkningen, de rika naturtillgångarna och unika naturmiljöerna, blandningen av kulturer och näringar m m ställer krav på ett särskilt finkänsligt och medvetet handlag.  

Vill vi ha bra och hållbara framtida lösningar för vård, skola, omsorg, service, kulturutbud, infrastruktur, livsmedelsförsörjning, näringsliv m m som tar hänsyn till hela länets befolkning och dess behov samt regionens unika och känsliga naturmiljöer behöver vi tänka till både ett och flera varv innan vi agerar och investerar. Och hela tiden vara öppna för och nyfikna på nya idéer och angreppssätt.

Vad vill jag då? Jo, jag vill låta tusen blommor blomma och öppna upp för andra sätt att tänka och agera än de som idag totalt dominerar det regionala och lokala utvecklingsarbetet. Vi har alla förutsättningar att kunna bli ett internationellt skyltfönster för hållbara lösningar i subarktisk miljö, i såväl mindre som större skala. Men för att nå dit måste det vädras ut i sammanträdesrummen och öppnas nya vägar för utveckling av idéer så att de kreativa eldsjälarna bjuds in och kan hjälpa oss att sätta färg på framtiden.