Vad längtar vi människor mest efter här i världen? Är det verkligen att få konsumera hur mycket vi vill i den omhuldade ekonomiska tillväxtens namn trots de risker det medför för livet på jorden? Är vi verkligen de egoister politiker, påverkare och marknadsförare verkar vilja utmåla oss som? Klarar vi inte av att ta ansvar för våra önskningar och handlingar?

Studier av människors längtan runt om i världen har visat på några återkommande teman. Vi tycks t ex alla längta efter att känna oss älskade, sedda och förstådda. Vi vill känna oss trygga samtidigt som vi längtar efter frihet att få uttrycka våra önskningar och åsikter.

Det finns också en längtan efter att må bra i kropp och själ och få bidra, förstå och växa som individer. Vi önskar även att vi ska få känna att det finns hopp om en bra framtid.

Det verkar alltså inte handla så mycket om konsumtion och stora, materiella tillgångar som politiker och övriga påverkansaktörer vill få oss att tro. Vi verkar helt enkelt vara mer som tjuren Ferdinand än som Jätten Gluff-Gluff. Tänk om politik och utveckling kunde formas därefter? Då skulle nog världen och resurserna gott och väl räcka till för alla samtidigt som människorna och det övriga livet skulle må bättre än de gör idag.