Jag erkänner på en gång att jag är rätt novis på AI och digitala lösningar. Men som säkert många andra har jag känt en växande oro för det grepp som techmiljardärerna, vilka äger och driver de medieplattformar många av oss dagligen använder, fått om våra liv. Men samtidig har jag frågat mig om framtiden behöver se så dyster ut som jag i mina sämsta stunder tror.

När jag läste ett inlägg på LinkedIn nyligen väcktes ett litet hopp.

Där skrev Carl Heath, senior forskare vid Rise, att vi har lämnat över nycklarna till vårt digitala offentliga rum till ett fåtal globala jättar som driver digitala tivolin, och nu ser vi konsekvenserna för både demokratin och vårt samhälles säkerhet. Han försöker dock peka ut en möjlig väg ut ur detta – en väg där vi utvecklar och formar digitala allmänningar baserade på öppna protokoll i stället för slutna plattformar. Enligt honom kan då public service, myndigheter och civilsamhälle tillsammans skapa en robust, öppen digital infrastruktur.

”Det är dags att vi slutar med att vara passiva konsumenter och blir aktiva skapare av det internet vi vill ha”, skrev Carl Heath bland annat.

På sin hemsida (carlheath.se) skriver han att det för ett land som Sverige är nödvändigt att bygga en egen digital infrastruktur för förbättrade offentliga samtal eftersom det även är en central och nödvändig del av byggandet av ett modernt totalförsvar i en alltmer osäker värld. Det handlar, enligt honom, om att bestämma sig för om vi vill fortsätta att vara passiva hyresgäster i andras kommersiella imperier, eller om vi vill bli arkitekter av och trädgårdsmästare i våra egna öppna och livskraftiga digitala offentliga rum.

Ska ärligt erkänna att jag inte fullt ut hänger med i hans argumentation eftersom min egen kunskap i ämnet är allt för låg. Men nog kändes hans resonemang ovanligt hoppfullt.

Av ren nyfikenhet tog jag Chat GPT till hjälp för att utröna hur AI och digitala lösningar kan nyttjas för att förstärka demokratin. Kortfattat svarade Chat GPT ungefär så här (skriver ungefär eftersom mina egna bristande bakgrundskunskaper återigen kan ha spelat mig spratt vid genomläsningen).

Först och främst konstateras att AI och digitala lösningar kan användas för att förstärka demokratin, både genom att öka delaktigheten, transparensen och tillgängligheten samt även genom att bidra till ett ökat faktabaserat beslutsfattande. Men Chat GPT säger i sitt svar att det krävs noggrann utformning för att undvika risker som desinformation och algoritmisk snedvridning.

Här kommer några exempel på hur demokratin i så fall skulle kunna förstärkas med AI och digitala lösningar. (Allt enligt Chat GPT.)

• Digitala plattformar kan användas för dialog som ger medborgare möjlighet att delta i beslutsprocesser, lämna förslag och rösta i lokala frågor.
• AI-förstärkta faktagranskare kan identifiera och motverka spridning av desinformation.
• Automatiserad textanalys kan avslöja manipulerande innehåll och koordinerade påverkanskampanjer.
• AI-baserade språkverktyg kan överbrygga språkliga barriärer och underlätta deltagande för personer med annan bakgrund.

Men för att AI verkligen ska bidra till att stärka demokratin – och inte underminera den – krävs bl a:

• Transparens kring hur algoritmer används och fungerar.
• Dataskydd och respekt för den personliga integriteten.
• Motverkan av snedvridning och partiskhet i modellerna.

Låter inte så dumt va? Men för att nå dit behöver vi alltså, som Carl Heath skrev, sluta vara passiva konsumenter och bli aktiva skapare av det internet vi vill ha.