När jag verkligen ser

Ibland

stannar jag upp

sänker axlarna

tar några djupa andetag

lyfter blicken

ser

verkligen ser

snöflingornas stilla dans

i det bleka midvinterljuset

tallens stolta krona

mot den blå himlen

domherrarnas plötsliga besök

vid fågelbordet

älvens inbjudande glitter

en varm sommardag

människor som ler vänligt

när de möts

på gångvägen

månens trolska sken

en kall oktobernatt

tilliten och kärleken

i barnets ögon

när det vaknar

och ser sina föräldrar

det mörkröda rosenbladet

som lagt sig tillrätta

på bordet

biet som ivrigt flyger

mellan trädgårdens blommor

de frostiga sprickorna

i den tunna nattisen

nedanför bron

Ibland

stannar jag upp

och ser

Lämna en kommentar