Det är numera, via AI och digitaliseringen, enkelt att hitta manualer för nästan allt. Manualer som jag misstänker funnits länge, men som nu alltså är lite enklare att hitta för gemene man. Det går t ex att hitta manualer för hur ett mindre, kunskapsdrivet företag på kort tid kan förändras från att vara ett företag med platt organisation, med få ledningsnivåer och en relativt jämn fördelning av makt och ansvar, till ett tydligt toppstyrt företag.

Så här kan det kortfattat gå till, enligt manualer.

Först fastslås några grundläggande förutsättningar för snabb centralisering av makten.

1. Se till att ägare och styrelse ger VD tydliga ledningsmandat och befogenheter att fatta beslut utan föregående förhandling.
2. Se till att VD har full kontroll över kommunikationskanaler och informationsflöden.

När det är klart kan toppstyrningen introduceras stegvis enligt nedan.

1. Utse ett tydligt ledningsskikt (VD + eventuella mellanchefer beroende på organisationens storlek). Flytta all beslutsrätt uppåt.

2. Ta bort tvärfunktionella team och självstyrning.

3. Centralisera beslutsfattandet. Inför krav på godkännande från VD för beslut som tidigare kunde tas av personal. Stoppa informella initiativ som inte har ledningens godkännande.

4. Skapa nya, formella rutiner för hur arbetet ska utföras. Begränsa användningen av informella kontakter och kanaler.

5. Ändra kommunikationsflöden så att all information sker enligt top-down-modell.

6. Kartlägg informella maktstrukturer; vem som påverkar vem, vilka som är nyckelpersoner etc. Identifiera potentiellt motsträviga medarbetare. Byt om nödvändigt ut personer.

7. Slå samman verksamhetens olika delar för att effektivisera toppstyrningen.

8. Skapa en lydnadskultur. Utvärdera kontinuerligt varje medarbetares anpassning till hierarkin. Ge synligt stöd till de som anpassar sig snabbt och är tydligt lojala med VD. Belöna efterlevnad.

Införande av toppstyrning i ett kunskapsdrivet företag, där platta organisationer normalt anses vara en fördel, medför dock vissa risker.

• Förändringen kan ge upphov till internt motstånd och passivitet hos medarbetare. De följer visserligen order men tappar sitt personliga engagemang, vilket i förlängningen kan leda till stagnation i verksamheten.
• Nyckelpersoner säger upp sig. Personalflykt.
• Försämrad innovationsförmåga. Toppstyrda organisationer fungerar helt enkelt sämre i kunskapsintensiva miljöer än platta organisationer.

Men det är risker som ledning, styrelse och ägare kan vara beredda att ta om önskemålet om toppstyrning är tillräckligt starkt uttalat. När så är fallet fungerar manualer för införande av toppstyrning skrämmande väl och eventuella kritiker kan tas om hand snabbt och effektivt.