Behovet av miljöjournalistik har väl aldrig varit större än det är just nu när klimatet och livsviktiga ekosystemtjänster hotas globalt samt värdefulla naturvärden utarmas av exploateringsintressen runt om på vår jord.  Med miljöjournalistik avses en specialiserad form av journalistik där fokus ligger på miljön, klimatet och naturens tillstånd och som beskriver orsaker, konsekvenser och möjliga lösningar på komplexa ekologiska problem – problem som faktiskt hotar mänskligheten och livet på jorden.

Jag var själv miljöreporter på en länstidning i Norrbotten under perioden 1988-1998. När jag anställdes på Norrbottens Kuriren 1988 var jag troligen Norrlands första miljöreporter. Och det fanns hur mycket som helst att belysa och skriva om inom miljöområdet på den tiden. Men, om det fanns ett tydligt behov av miljöjournalistik då, vad ska man säga om behovet idag?

Trots ett enormt stort behov av kunnig och balanserad miljöjournalistik idag verkar det vara ont om miljöreportrar som bedriver seriös miljöjournalistik ute på redaktionerna. Riktig miljöjournalistik som fokuserar på fakta, vetenskap och konsekvenser, samt baseras på aktuell och relevant forskning, trovärdiga data samt underlag och information från expertkällor.  

Miljöjournalistiken gör kopplingar mellan mänskliga aktiviteter och miljöeffekter, som klimatförändringar, föroreningar, art- och biotoputrotning samt ekologisk rättvisa. Den gör vetenskaplig och teknisk information begriplig för en bred allmänhet och visar hur människor, miljöer och hela ekosystem påverkas.

Bra journalistisk bevakning av miljöfrågor kräver tid, research och specialistkunskap. Det innebär, enligt min mening, att många mediaföretag anser sig sakna resurser för att kunna anställa miljöjournalister. Så i en tid när miljöjournalistiken behövs mer än någonsin tidigare innebär den upplevda resursbristen och dominerande inriktningen på många redaktioner att miljöjournalistiken nedprioriteras till förmån för andra, eventuellt mer lättbevakade och klickfrämjande, områden.

Är jag ensam om att tycka att det är väldigt synd?