Har nyligen läst en intressant opinionstext i Aktuell hållbarhet. Tre miljöpartister; en klimattalesperson, en ST-läkare och en senior rådgivare, beskriver klimatkrisen som en stor folkhälsoutmaning. De efterlyser nationella värmeplaner, hälsobaserade stadsnormer och en tydlig strategi för att förebygga klimatdrivna sjukdomar.

De skriver att klimatkrisen påverkar människors hälsa på ett sätt det inte längre går att blunda för.

”Fler blir sjuka, risken för dödliga värmeböljor ökar och redan existerande ojämlikheter i hälsa fördjupas.”

Men de skriver också att klimatåtgärder direkt kan bidra till längre liv, friskare invånare och avlastad sjukvård, varför de anser att det är hög tid att klimatpolitiken ses som en viktig del av folkhälsopolitiken.

I sin text påminner de om sommaren 2018 då värmen innebar omkring 700 extra dödsfall i Sverige. I Europa slogs värmerekord och över 61 000 människor beräknas då ha dött av värmerelaterade orsaker. (Den 22 april i år meddelar Sveriges Radio att senare beräkningar visar att år 2024 dog 62 000 människor i Europa till följd av att det blivit varmare. Och i rapporten European State of the Climate meddelades nyligen att Europa fortsätter värmas upp i snabb takt.)

”Värme förvärrar hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, astma och psykisk ohälsa. Den ökar risken för sjukdomar relaterade till luftföroreningar som lungcancer och Alzheimer och pressar ett vårdsystem som redan går på knäna”, skriver de tre miljöpartisterna.

Deras text påverkar mig. Och det beror till stor del på att jag själv länge funderat över varför det är så tyst om hur vi i Sverige ska klara av de hälsovådliga värmeböljor som redan drabbar oss sommartid och som kommer att bli ännu vanligare och hälsofarligare i framtiden.

Vi vistas inomhus en stor del av våra liv och därför är inomhusmiljön viktig. Luftens temperatur, fuktighet och drag påverkar innemiljön, arbetsmiljön och de boendes hälsa. Och fastighetsägare är ansvariga för att miljön inomhus inte ger upphov till negativa eller farliga hälsoeffekter.

Exempelvis bör inte inomhustemperaturen sommartid överstiga +26 grader C annat än tillfälligt vid enstaka toppar.

Trots att allt talar för att vi går mot ett ökat lidande på grund av ohälsosamma inomhustemperaturer vid värmeböljor över hela Sverige, alltså även i norra Sverige, så är det väldigt tyst om vad fastighetsägare kan och bör göra för att mildra effekterna. Och i den tystnaden läggs ansvaret helt över på hyresgäster och boende som själva får försöka klara av och överleva inomhusvärme på + 30 grader och mer genom att dra för persienner, stänga dörrar och fönster, köpa eldrivna fläktar och AC-aggregat etc.

Nog kan man väl tycka att ett så pass växande och stort hälsoproblem borde hanteras på ett mer engagerat sätt av beslutsfattare och myndigheter. Varför har det inte redan tagits fram offentliga listor med kloka åtgärder för kommuner och fastighetsägare så att de aktivt kan bidra till att människor kan må bra inomhus även under värmeböljor? (Jag har då inte lyckats hitta några sådana listor.) Och då gärna åtgärder som är energieffektiva, funktionella och hållbara och inte orsakar andra problem.