Sommardikt 3: Vals i dur och moll

I de ljumma sommarvindarna

svävar tankar och känslor omkring av sig själva

utan någon egentlig riktning

gammalt blandas med nytt

hopp med förtvivlan

glädje med sorg

glädje

över allt som blivit bra

trots att det ibland sett mörkt ut

nära och kära som ännu finns kvar

och bryr sig om

goda vänner som hör av sig för ett prat då och då

moder jord som fortsätter att ge utan krav eller baktankar

snälla medmänniskor som hjälper till

när det behövs

sorg

över alla fina som lämnat

allt som gått snett någonstans på vägen

sår som aldrig riktigt läker

människor som vänt sig bort

utan en förklaring

anklagelser som frodas i skuggorna

sommaren är en gungande vals i dur och moll

och det är bara att hänga med

i svängarna

Lämna en kommentar