white-logo

Funderingar och poesi om sånt som är hållbart, sånt som borde vara det, sånt som är lite småkul och sånt som mest bara är frustrerande. (Det är fritt att sprida länkar till bloggen och inläggen med angivande av källa.)

  • Tillvarons snabba omsvängningar

    När tillvaron vänder sig mot mig går det fort Brutaliteten i omsvängningen får mig att vackla till förlora balansen Det som nyss verkade så bra är plötsligt ett hot mot mig den jag är och det jag tror på Vet inte längre vem som är min vän Känner att allt jag gör och säger kan…

  • Håller takten

    Att pulsen håller takten när allt annat är i otakt gör mig innerligt taktsam

  • Sommaren

    Sommaren rycker i mig utan hänsyn till min ovilja Vill inte Låt mig vara Håller för ögonen hårt, hårt länge, länge hoppas den ska ge sig försvinna Kikar ängsligt fram mellan fingrarna Möts av ett strålande leende Jag ger upp

  • Sådan är den

    Sådan är den Som en svala i skyn vars färd omöjligt kan förutses Styrd av hunger och biologi Ivrig målinriktad ändå lekfull Hämningslöst kvittrande Omedvetet medveten om att allt står på spel Sådan är den Kärleken

  • Inte som man trott

    Just nu i exakt samma stund som dessa rader blir till framstår en sanning som sannare än de övriga Inget är som man trott Det behövs bara en liten, liten förskjutning av perspektivet några oväntade ord en plötslig händelse så plötslig så drabbande att den sekunden senare känns helt overklig som ett retfullt spratt av…

  • Utan hopp

    Snöflingor som faller oälskade till marken har inget hopp

  • Vemodet

    rädsla förvirring olust flykt ständig flykt bort från känslan dig själv livet meningslös flykt i vansinnig fart inte känna se aldrig någonsin stanna upp förrän ögonblicket det skräckfyllda ögonblicket då benen flyktbenen ditt enda försvar inte bär dig längre då först då kan vemodet bli din vän

  • Ord som smärtar

    Smärtan när de träffar får marken att rämna Jag faller faller faller Några få ord uttalade utan förbarmande Helt utan vikt egentligen Ändå med en tyngd som krossar den noggrant stängda dörren till det innersta, innersta Barnet kryper ihop i ett hörn Blundar Darrar Önskar att allt ska gå över

  • Kärlek

    Kärlek när händer själar kroppar ögon munnar tankar förhoppningar sanningar äntligen möts Kärlek när andetag förenas till en helhet

  • Bort från kletet

    Grå stillhet utan röster som larmar och tar plats Tankens lugna vingslag för mig vidare Längre och längre bort från kletet som binder och tröttar Andetagens rytm Livets enkla ekvation In och ut Sanningen finns kanske där i det till synes självklara bortom förnuftet Tänk säger du Sluta tänk säger jag Grå stillhet till vår…