Att ha en gemensam historia skapar band som finns kvar när åren gått och kontakterna avtagit Det är som om det som en gång fanns aldrig riktigt förbleknar och vissa trådar i livets väv sammanflätats för evigt Gemensamma historier som skonats från smärta och svek är glimrande smycken som vi bär med oss närmast hjärtat

Det slog mig plötsligt tänk om dagens misstag gjorts tidigare historien har svaren vi söker oron inte behöver vara så tung att bära vi inte är så ensamma som vi känner oss och så… mitt i tvehågsenheten sker upptäckten det finns medmänniskor som inte bara delar oron utan har tänkt längre och bättre än vi…

Bortom all syramättad bitterhet över livets törnar och tillkortakommanden tillväxtcirkusens förskönande kulisser och narrspel tidens närsynta självömkan och navelskåderi så full av småsint avundsjuka och missunnsamhet finns det förhoppningsvis något större och viktigare än  våra borgerliga egon

Människan så stark i sin medmänsklighet när hjälpande händer varma blickar stärkande ord kan förändra allt så svag i sin upphöjda självgodhet som förblindar avskärmar förmörkar sinnet tills inget ljus återstår

Ibland händer det bara att närheten som funnits gått förlorad och blickar som tidigare sökt varandra i gemenskap bara möts helt flyktigt utan att få kontakt att tilliten grusats och orden som uttalas tömts på verklig omtanke att vi åter krupit ner bakom våra murar uppbyggda runt sårade barnahjärtan

Det fungerar gång på gång mediala bomber kastas ut i den ena och andra frågan inte för att samtala lösa problem rädda världen utan för att distrahera manipulera flytta gränserna för det acceptabla skapa oro motsättningar ett vi och ett dom tvinga motståndare att reagera få journalister att springa hit och dit utan kompass styra…

Lögner och halvsanningar gör sig bra i TV politiker och makthavare kan sprida uppgifter utan stöd i vetenskap och erfarenhet framför TV-kamerorna och liksom komma undan med det det är som om de journalistiska filtren som ska skilja lögner från sanningar inte riktigt fungerar i TV Flams och trams gör sig också bra i TV…

Varför är människor mer eller mindre knäppa livrädda för getingar möss folkmassor smuts baciller att flyga vara instängd gå över torg tvångsmässigt beroende av att räkna stegen när de är ute och går undvika att kliva på fogarna mellan gatstenarna räta till tavlor som hänger snett dubbel- och trippelkolla att spisen är avslagen och vattenkranarna…

Vi blir fler och fler som ser vad som händer när egoismen släpps fri så de som redan har allt kan ta ännu mer så de osunt rika kan fortsätta utarma jorden för att bli ännu rikare så de som hånskrattar åt medmänniskor som kämpar för miljön freden solidariteten kan tända sina cigarrer med dollarsedlar…

Människovärdet är det som återstår när ungdomen för länge sedan flytt krafterna sinat och hälsan vacklar Människovärdet gör oss alla till jämlikar oavsett inkomster och status Människovärdet får aldrig glömmas bort gömmas undan trampas på Människovärdet är sista hållplatsen innan Omänskligheten